Läste en sak idag och kom ihåg min sy slöjd på mellanstadiet. Vi hade en gammal finsk tant (har för mig hon var mkt närma pensionen vid denna tidpunkt) som lärare.
Man kan nog utan överdrift säga att redan då var intresset för att bli en duktig husfru och kunna virka grytlappar eller sy diskhanddukar kraftigt på utdöende. Inte på någon nivå hade skolan hängt med i vad en tjej i 10-12 års åldern kunde motiverats av att lära sig, utan vi hade några måsten på schemat som vi gjorde allt för att undvika och det var där finska kriget räddade oss.
Efter en något stökig inledning av lektionen med spring hit och dit ställde någon (framröstad innan lektionen började) den klassiska frågan med böjt huvud:
- Kan inte fröken berätta om när hon var ung och bodde i finland,,,,,
Sen tog det aldrig mer än 5 minuter innan hon kom till tiden när hon var med om finska kriget sen var det max 5 minuter till hon storgrät och en kvart in på lektionen var vi befriade.
Så ung och redan så förslagen och beräknande... och inte kan jag virka grytlappar heller..
Hur skall detta sluta, nu när det lågkonjuktur och allt. Tänk om försäljaren som övertygade mig om att köpa grytlappar av silikon med livstidsgaranti har lurat mig, då står jag där utan och inte kan jag virka nya... Finns det snabbkurser på internet kanske.. får nog ut och leta så jag inte står utan grytlappar mitt i finanskrisen.
See Yaa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar