Enligt media så får Carl Hamilton ett utbrott när två av tjejerna inte tar honom i hand, utan istället gör en hälsning där de för sin hand till bröstet. Personligen tycker jag inte utbrott är passande i detta läge men helt klart har jag en del sympatier för lilla Calle.
Jag är lite trött på att "man" alltid skall anpassa sig efter allt och alla i Sverige. Vad är det för fel att ha vissa grunder i samhället som gör att man känner igen sig och vet hur man skall göra. Måste jag i fortsättningen när jag träffar någon först intervjua dom och ta reda på A. vilket land kommer du ifrån B. har ni några särskilda saker som vi inte kan göra typ hälsa genom att ta i hand C. är det något som är olämpligt för oss att prata om D. om vi skall äta måste vi ta hänsyn till något då... osv
Personligen har jag väldigt svårt för det här med pussande och kramande i synnerhet när jag inte känner personen ifråga mycket väl, men jag försöker vara artig tillbaks när jag utsätts för dessa enligt mig något översvallande hälsningsförfarande. Jag dör inte, jag kräks inte det enda som händer är att jag blir lite stel men det går över så fort dom släppt mig och kan jag visa respekt för en annan person genom en så enkel gest så come on.
Jag tycker Sverige skall genomföra en kampanj för ordet LAGOM - det bästaste ord jag bara kan. Allt måste inte vara antingen eller utan många gånger är en lagom attityd det bästa sättet att visa vad man tycker.
När jag möter dig acceptera mig och min utsträcka hand, som visar att jag respekterar dig genom att hälsa på dig, när du möter mig är det helt ok att köra puss och kram ståhejet och jag respekterar dig och deltager efter bästa förmåga. Jag kan inte se hur någon kan förlora på detta.
Att acceptera andra seder är en tvåvägs kommunikation - du accepterar mina seder och jag dina. Så vill du lära känna mig så är ett bra steg på vägen att ta mig i hand och presentera dig med namn om vi möts första gången.
See Yaa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar